Fyll hemskt gärna i om du har bra tips och tankar kring det!
Jag har berättat för Ruts förskolelärare att vi inte gillar socker på förskolan. Då gick hon på 1-3årsavdelningen och jag sa att i och med att BVC säger att barn inte bör äta socker innan de är två år borde man inte alls ha socker på en småbarnsavdelning. Jag vet inte hur mycket just det jag sa påverkade men ett tag senare bestämde man i alla fall att man inte längre skulle fira födelsedagar med söta alternativ. Om föräldrarna ville ta med något fick man ta med t ex frukt. Nu är tanken att man bara äter sött på förskolan väldigt sällan, att man t ex bakar semlor till semmeldagen och kanelbullar till kanelbullens dag. Jag är otroligt glad och tacksam för det steget i alla fall. Det blir ganska många födelsedagsglassar på förskolan annars.
Jag funderade igår kring det här med lchf-bakning och att man ju faktiskt inte behöver ta det hela vägen jämt. Det är inte alltid Rut gillar mina lchf-varianter även om hon gör det ibland. Men idag bakade jag chokladbollar enligt det vanliga receptet. Jag bytte bara ut sockret mot halva mängden erythriol. Sen fick Rut ta med det till farmor och farfar så de ska ha något smaskigt att ge henne om de vill. Då kanske det blir lite lättare i alla fall för dem att undvika annat sött.
Vi har just köpt den nya ketchupen som är sötad med stevia. Rut gillar den!
Här hemma får Rut saft kanske en gång per år, på hennes födelsedagskalas. Nästa gång ska vi köpa någon som är sötad med stevia. Jag ska tipsa andra som vi ska på kalas hos om att det finns. Det är Fun Light Green vad jag vet som har ett sortiment med stevia-saft.
Det här med sötningsmedel är en intressant fråga. Det har ju blivit otroligt populärt inom LCHF-kretsar under det senaste ett eller två åren, men många är också lite negativa till det - av två anledningar - för att det eventuellt kan trigga sockerbegär eller för att man helt enkelt vill bryta med att äta söta saker, att det är en knepig kultur som man vill lämna. Det kan ju vara olika men jag tycker inte alls det verkar som att sötningsmedlen påverkar min aptit för sött i alla fall och man kan ju också se att de inte påverkar blodsockret. Sen så är det lätt för oss vuxna att bestämma över vilken matkultur vi själva vill ha, men barn växer upp i den kultur vi serverar dem och kan inte reflektera över det, och barn växer absolut upp i en sockerkultur. Allt ska firas med socker. Barn belönas också ofta med socker.
Jag tror att många föräldrar inte klarar av att ta bort saften, tårtan eller godiset från sina barns födelsedagskalas. Men finns det bra och skonsamma alternativ med sötningsmedel som barnen gillar tror jag många skulle kunna byta ut ett och annat. Idag finns det bra ketchup, saft och glass med bra sötningsmedel, och man kan baka tårtor och kakor själv med sötningsmedel. Om sådana produkter kunde vinna mark som hälsosamma alternativ för barn, om föräldrar började byta ut saker, så öppnar man för ett bredare ifrågasättande av sockret i vår kultur.
Vi har haft tillgång till raffinerat socker under en väldigt begränsad del av vår historia. På 1700-talet åt vi 0,4 kg per person och år. På 1800-talet gick det upp till 4 kg. Under 1900-talet ökade det till runt 40 kg per person och år. Under denna tid har vi drabbats av de västerländska sjukdomarna - fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. Jag tror fler och fler kommer inse att vi måste börja komma tillbaka till en normal nivå, och den ligger långt under den sockernivå vi är på idag. Men vi sitter ganska fast i vår sockerkultur. Jag tror att bra sötningsmedel absolut är en väg i rätt riktning även om det kanske inte är naturligt att så mycket ska smaka så sött, men man kan inte ta hur stora kliv som helst i taget.
Vad tänker du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar